Vad innehåller egentligen maten vi stoppar i oss själva och våra barn? Konserveringsmedel och färgämnen får inte användas i barnmatsburkar men däremot dignar det av dem i falukorv, färdiga köttbullar, skinka, bröd, kex, pulvermos och sånt som man ofta anser vara barnvänlig mat.

’En genomsnittlig konsument i den industrialiserade världen får varje år i sig 6-7 kg livsmedelstillsatser av olika slag. En ansenlig mängd eftersom de kemiska substanserna är så potenta att varje produkt bara behöver innehålla en ytterst liten dos för att den eftersträvade effekten kan uppnås. Sammanlagt köper den globala matindustrin tillsatser för motsvarande 150 miljarder kronor om året. Branschens främsta argument är att de förhindrar att maten blir dålig och att de skyddar konsumenterna från matförgiftning. Men konserveringsmedlen och de antioxidanter som ska motverka att fetter härsknar uppgår viktmässigt bara till 1 % av den totala mängden tillsatser som används. Nio av tio tillsatser är i stället i någon mening kosmetiska.’ (ur Den hemlige kocken s. 17)

Vad sägs till exempel om pulvret Grillin 2055 som skapar illusionen av träkolsgrillat kött, eller sk brownings agents som ger rätt färg till kött, om man så vill till och med i formen av konstgjorda grillränder...

Bröd är ett livsmedel som ofta innehåller mycket tillsatser, till exempel:
Fazers Aktiv Flerkorn
– ”En nyttigare fralla med tuggmotstånd från hela korn”
Ingredienser: Vetemjöl, vatten, rågflingor, surdeg av fullkornsrågmjöl, sirap, rapsolja, linfrö, jäst, rågfiber (Fazer Rye Fibre®), vetegluten, emulgeringsmedel; (E482 och E471), salt, förtjockningsmedel (E412), rågmalt, konserveringsmedel; (E200).

Processade charkvaror som skinka och korv är ännu värre, till exempel:
Scans Hot Dogs (med slogan ’bry dig om vad du äter’)
Ingredienser: Gris- och nötkött, vatten, potatismjöl, bindväv från gris, fett från gris, salt, antioxidationsmedel E325:E300, druvsocker, blodprotein från nöt och gris, potatisfiber, lök, köttbuljongextrakt, jästextrakt, kryddor, konserveringsmedel E262:E250, rökarom.

Men rekordet är Rydbergs lätta skagenröra som innehåller hela 22 (!!) E-nummer och som har utsetts till vinnare i en tävling om flest e-nummer i en blogg på nätet.

Anledningen till alla dessa tillsatser är givetvis – som vanligt – pengar. För att få ner råvarukostnaderna stoppar man i vatten och ökar volymen med förtjockningsmedel, för att sen kompensera detta lägger man till färgämnen, sötningsmedel, smakförstärkare och aromämnen för att få produkterna att smaka och se aptitliga ut.

Stärkelse (tex maltodextrin) används ofta som förtjockningsmedel i barnmat, youghurt, dressingar, lotion och annat som man vill ge en krämig konsistens. Det är också ett effektivt sätt att minska kostnaderna då det är billigt och kan ersätta dyrare ingredienser som frukt och grönsaker. Modifierad stärkelse innebär att stärkelsen förändrats kemiskt för att till exempel påverka konsistensen och används ofta i fettsnåla produkter. Det paradoxala är dock att modifierad stärkelse är mycket kaloririkt (men har lågt näringsvärde).

Alla 316 e-nummer är förstås inte skadliga, en del är helt naturliga som till exempel antioxidationsmedlet E300, askorbinsyra, dvs C-vitamin. Men många har kända eller misstänkta hälsorisker och en del tillsatser som är tillåtna i Sverige och EU är förbjudna i till exempel USA pga att de anses farliga. Dessutom kan man ju fundera över kvaliteten på livsmedel som behöver massa tillsatser för att smaka gott. Aromämnen, som exemplet Grillin 2055 ovan, ingår inte bland e-numren och behöver ej heller specifieras i innehållsdeklarationen, det räcker att skriva ’aromer’ eller ’aromämnen’.

Ett sätt att undvika onödiga tillsatser är att välja KRAV-märkt. KRAV tillåter endast 28 E-nummer och inga färgämnen, klumpförebyggande medel, smakförstärkare eller sötningsmedel.

Källor där ej annat anges:

Den Hemlige Kocken – det okända fusket med maten på din tallrik. Mats-Eric Nilsson, Ordfront 2007.
Livsmedelverket